Fantastisk helg med tjejerna i Avesta!

Jag och Anna åkte i fredags upp till Gävle för att möta upp Lovisa, en gemensam vän sen gymnasietiden. Alla tre är vi hästintresserade, så vi kan väl helt klart säga att helgen gick i hovspår. I Gävle gick vi ut och åt på restaurang Church Street, en restaurang med cowboytema in i minsta detalj. Fantastisk mat (i enorma potioner) och otroligt trevlig personal. Tjejerna som serverade var alla härligt saloonklädda och Sherriffen gick runt och kollade så att alla hade det bra. Vi firade därtill Anna som fyllt 23 år, grattis igen mitt hjärtegryn! Efter middagen tog vi bilen till Avesta där Lovisa och hennes kille Niklas bor. Där fortsatte festen med lite cider och prat. Vi var alla trötta när det väl var dags för kudden!

På lördagen fortsatte firandet av Anna med att vi först gick på "stan", eller snarare runt i Avesta minicity och vandrade i butiker. Anna och Lovisa shoppade lite innan det var dags att dra vidare till Lovisas föräldrar för att rida. Solen sken, det var härligt varmt ute, så vi tog oss ut i skogen med hästarna, Anna och Lovisa på varmbloden Paddington och Demon och så jag på ponnyn Charlie. Vi red länge och pratade och skrattade hela vägen. När vi väl kom tillbaka var det dags att försöka ordna med en trevlig lördagsmiddag, vilket resulterade i att vi alla samt Niklas med vän satt till bords ute på Lovisas fantastiska balkong. Middagen blev köttfärsbiffar med strips och hemmagjord pepparsås, mums! Kvällen avslutade vi med att gå tillbaka i tiden och kolla på gamla filmer på hästarna och Anna och Lovisa till häst och sedan se allas våran favoritfilm "Spirit- Hästen från vildmarken".

Sista dagen spenderade vi också i sadeln, jag och Anna delade på Demon och Paddington när vi red ute på hagmarkerna. Lovisa agerade fotograf och det var riktigt kul att testa lite andra hästar. Anna red kanon på Paddington och fick honom att galoppera riktigt fint, i riktigt bra tempo! Jag är så avundsjuk på henne, vilket ridsätt hon har, hon är ju otroligt duktig! Efter ridningen serverade Lovisas föräldrar tacos till sen lunch och poff så var tiden borta och vi klev av tåget hemma i Uppsala igen. Men vilken helg, helt underbart!



Jack Daniels, ett säkert kort för en cowboy!


Mina tjejer - Anna och Lovisa på Church Street!


Annas födelsedagsbananasplit


Utanför tog jag en stund för mig själv med tidningen, tillika Church Streets meny...


Gården där vi spenderade mest tid, Lovisas föräldrars hus.


Musse var gårdskatten.


Annas smaskiga födelsedagstårta, som Lovisa bakade !


Anna kunde sin smice!


Lovisa höll telefonkonferans med sin sambo.


Jag och min vackra barndomsvän <3


Jag träffade den största hästen i Avesta.



Sen träffade jag den minsta!

TACK FÖR EN UNDERBAR HELG MINA GULLEGRYN! SNART SES VI ALLA IGEN!


Sanasa

I morgon får jag äntligen träffa min älskade Sanna som numera bor på Irland tillsammans med sin sambo John. Det ska bli så kul att träffa henne igen, tänk vad månaderna bara springer iväg!


Nya kategorier

För att det inte ska bli rörigt med allting som handlar om hästarna (det känns som att det är en hel del i den här bloggen som kommer att handla om just hästarna) så väljer jag nu att lägga in lite fler kategorier, så nu finns kategorierna: Duke, Ina och Ridskolan.

Jobba hela dan, varje dag

Sitter hemma och försöker varva ner för att kunna somna om ett litet tag. Ska upp tidigt i morgon för att åka till kundsupporten. Hela hösten kommer det var jobb sju dagar i veckan, några tillfällen får jag ledigt, men det är inte många det handlar om. Helgerna går lätt, det är inte långa pass och det är under tider då jag annars inte gör något speciellt.

Planen är att kunna få lite ordning i ekonomin och med det kunna se ut nya möjligheter, det finns mycket jag skulle vilja göra och hoppas kunna göra, och eventuellt kan nästa år erbjuda mig en hel del av den varan. Så jag jobbar hårt och försöker få saker i balans. Därtill är det alltid en bra erfarenhet att lägga till på mitt CV.

Dags att sova nu, en hel höst väntar med samma schema!


Godnatt!


Världens finaste kväll

Det var segt att gå upp i morse, så segt att jag låg kvar en stund till. När jag äntligen kom iväg så insåg jag att det skulle bli en lång eftermiddag på kontoret och att jag skulle komma sent ut till stallet. Men jag behövde verkligen den där timmens extra sömn.

Cyklade från Knivsta station till stallet i dag, med cykel tar det runt 10 minuter att komma ut till stallet och jag slipper en massa busskrångel och en lång väg att gå. När jag väl satt i sadeln kändes Ina lite halvseg, det har nog mycket med värmen att göra, och i dag som det har varit så vindstilla också! Red grusrundan även denna kväll, Ina var lagom framåt och gick dunder i traven, vi joggade och hon var riktigt lätt i handen. Blev ute i över en timme, skritt och trav och bara en massa mys. Riktigt skönt att rida ute när vädret tillåter. Och när solen gick ned över fälten så kände jag verkligen att jag blickade ut över världens finaste kväll.

I morgon är det upp tidigt till jobbet igen så att jag kommer loss vid tre och kan tjäna lite tid så jag slipper komma hem mitt i natten. David låg och sov när jag klev in i hallen 21.30, han måste jag ju också få lite tid med! Dags att krypa ner i sängen, i morgon väntar nya utmaningar!

Snart börjar onsdagen!

I dag har jag fullt upp, hela dagen! Snart är det dags att hoppa på bussen och åka i väg till ridskolan för att rida dagens pass med Rowan, vi ska fortsätta öva på galoppen, och rida några delar av programmet. I morgon är det ju allvar med programuppridningen som hägrar (och ska jag vara ärlig så har jag inte pluggat programmet ett dugg). Sen efter ridskolan är det dags att åka in till stan igen och ta upptåget ut till Knivsta där jag skall möta upp Angelica för att åka ut till hennes stall och prata upplägg och planering.

Efter hästeriet i dag så bär det av mot stan igen där jag ska träffa mitt hjärta och gå på bio. Det ska bli kul att göra någonting utanför hemmet och eftersom att vi båda vill se den nya filmen "Poppers Pingviner" med Jim Carrey så blir det en perfekt film att avsluta kvällen med!

Dags för mig att glutta på programmet, och försöka ta mig till bussen!


En ny dator och en glömd semesterutcheckning

Jag har ju förresten glömt att nämna att jag har köpt en ny dator. Egentligen hade jag ju inte planerat ett nytt inköp av laptop förens i början av nästa år, men en olycka tvingade mig att lägga om den planeringen. Emilia och David busade i soffan när ett vinglas fyllt med rödvin slängde sig på min öppnade laptop och la sig som en liten sjö över tangentbordet. Först blev jag väl lite arg och trött (sånt här händer nämligen alltid mig), men sen tänkte jag om, det var i vilket fall dags att köpa in en ny då den gamla sjöng på sista versen och en olycka kan hända vem som helst.

Eftersom att jag surfar och bloggar mest så blev det en smart och söt liten mini netbook. Perfekt att bära med sig, lagom till allt och förutom att den kan vara lite seg i sin tankeverksamhet så är den otroligt trevlig att hålla på med.

Nu under morgonen har jag försökt få tag på någon på jobbet eftersom att jag igår kväll kom på att jag nog glömde stämpla ut för semester när jag drog kortet för en och en halv vecka sedan. Eftersom att det blir helt galet i vårat löneprogram måste det justeras, men det verkar som om jag får åka in och fixa det på egen hand då alla andra är på...just det...semester.


Här är min nya laptop!


Spännande saker på ingång!

Bloggen har fått vara vilande medan jag har varit sjuk och samtidigt haft fullt upp med renovering. Nu är alla väggar som ska målas i vardagsrummet, målade. Dem är vita och jättefina, skillnaden märks otroligt mycket! Nu är det bara tapet som ska upp på en långsida, en väldigt diskret gräddvit tapet med lätt silverfärgade medaljonger, blir nog riktigt fint när det är klart!

I morgon eftermiddag går jag återigen på semester, ytterligare två veckor utan jobb väntar. Första veckan har vi Emilia, förhoppningsvis har vi pengar nog så att vi kan åka iväg och avsluta den veckan i en hyrd stuga några mil från stan. Sen är det dags för min hyra häst vecka! Jag har ju hyrt en ponny på ridskolan vecka 30, det ska bli riktigt roligt att verkligen få komma igång med ridningen igen. Torsdagen vecka 30 har jag dessutom anmält mig till programridning med samma ponny, en uppridning som liknar tävling, men som är mycket mer avslappnad. Får vi se vad som sitter och vad jag som ryttare behöver öva på.

Funderar även på att köpa in en snygg design till bloggen eftersom att den här designen inte verkar fungera så bra som jag först trodde, jag återkommer om det :)


Smärta är inget att vänja sig vid

Jag vaknade igår med nått så fruktansvärt ont att jag var tvungen att gå upp och lägga mig på soffan. När jag skulle gå och kissa upptäckte jag anledningen till denna hemska smärta, urinvägsinfektion. Det är inte särskilt ofta jag får det, men jag får nog det oftare än andra, mamma har alltid haft problem med denna typ av infektion och tydligen är det ärftligt att få problemen. Så nu sitter jag och plågar mig själv i sängen och väntar på att vårdcentralen ska ringa och ge mig en tid snarast möjligt.

Jag är nästan aldrig sjuk i vanliga fall, förkylningar och sådant passerar såklart som för alla andra under vissa årstider när infektionerna går runt. Men jag brukar kunna uthärda det mesta, behöver nästan aldrig åka in till något sjukhus eller bli behandlad. Dock hatar jag känslan av att vara sjuk, det är så begränsande och sätter så många käppar i hjulen. Jag får ingen ork, ingen vilja, till att göra någonting. David, mitt hjärta, har varit underbar hela morgonen. Han har kommit och passat upp och kollat hur det är, och han har tvingat i mig läkemedel för att lindre den värsta smärtan. Världens goaste katt Sessan ligger här i sängen och vakar, hon är helt galen på att läsa av en. När jag är ledsen eller sjuk eller vad det nu kan vara så ligger hon tätt intill och lugnar, lilla hjärtat. Nu väntar jag bara på att få riktig medicin så att jag kan få må bättre och bli frisk.

Smärta är inget att vänja sig vid, men när det kommer till just smärta är jag en riktig fighter, jag drar mig in i det längsta för att klaga och söka hjälp, men smärta är inget att vänja sig vid. Smärtan ska bort och jag ska kunna fortsätta måla, slipa och fixa.

Jag älskar dig!




Köket börjar ta form


Söndagssjukan

Varje söndag blir jag så himla seg, det spelar ingen roll vad jag gjort eller inte gjort, det är som om all energi bara rinner ur mig. En riktig energiläcka är vad söndagarna är! Nu är det söndagssjuka här hemma igen, vilket gör att ingenting blir gjort och vi alla bara degar i soffan, jag med bloggen och David och Emilia med Disneykanalen.

Jobbet var cool i dag, det var inte många som ringde så vi satt mest och pratade och tog det lugnt. Ganska skönt när det inte är fullt tryck, när det blir stressigt är det lätt att göra fel och missa viktiga detaljer. Men det är ett roligt jobb som sagt, med hjälpsamma kollegor och en bra stämning. Såklart regnade det helt överdrivet mycket när vi skulle hem, men jag hade försäkrat med paraply. Men inte är det något sommarväder direkt.

Kvällen är redan planerad, in i duschen, plocka lite i kök och övriga områden här hemma och så blir det väl någon film om en timme. I morgon rullar allt på som vanligt igen.


En fredag på impuls

Det blev inte så mycket städning i går. När David hade slutat jobba så hördes vi av och då undrade han om jag ville följa med och dricka lite hos Kim, en gemensam vän till oss. Först tänkte jag vara tråkig och säga nej, för jag vet hur jobbigt det är att jobba dagen efter, men sen kände jag verkligen inte för att sitta hemma. Så jag sprang in i duschen och började göra mig i ordning. När David kom hem skulle han också göra sig i ordning, så då hann jag plocka bort det värsta ur kök och hall.

Kvällen började hemma hos Kim där vi drack, snackade och lyssnade på musik. Kim hade sin kompis Sara där, en jättetrevlig tjej! Sen kom Saras kompis Julia över också, så det slutade med att vi var fem stycken som planerade en kortare utgång. Vi tog oss i regnet (!) hela vägen in till stan, några tappra försök att lifta gav inget vidare resultat. När vi väl var i stan gick vi in på Gillet, en liten restaurang/bardel som ligger i anslutning till hotellet som har samma namn. Det var bartömning, vilket förstås alltid är bra för plånboken! Jag köpte på mig en Mojito som enbart smakade sprit och så satt vi där och fortsatte prata en stund. Efter ett tag insåg jag att klockan hade lyckats springa iväg och  när jag kollade upp busstiderna så skulle det komma en buss om c:a 20 minuter. Jag sa hej då till dem som var kvar av vårat sällskap och David som tydligen också ville hem trots att jag påpekade att han fick stanna kvar om han ville, jag kunde ju ta bussen liksom, följde med mig ut. Det blev snabbmat och en taxi hem.

I morse var jag givetvis hur slut som helst, kroppen värkte efter att ha legat i någon tokig ställning under natten och jag kände hur huvudvärken låg och tryckte och bara väntade på att få explodera i huvudet. Som tur var så var det Max helg som chef på kundsupporten, Max är riktigt rolig att prata med och väldigt hjälpsam när det strular med kunder och produkter och man inte har en aning om vad man ska säga. Jag var riktigt glad över att ha honom som chef på stället, och kunde slappna av trots att jag kände mig hur bakis som helst.

Hem kom jag tillslut efter jobbet, gjorde i ordning för att vila en stund och ställde klockan, jag hade ju lovat att gå ut med två hundar som Davids arbetskollega passar medan dem som egentligen har dem är bortresta. Jag känner ju dem som är bortresta bra, så jag tänkte att jag kunde ställa upp för att tjejen som passade dem skulle få gå på jobbfesten som dem är på nu. Jag vaknade såklart sjukt sent, fick skynda mig iväg till lägenheten och gå ut med dem sent nu på kvällen, kanske lika bra för då kan ju tjejen var ute längre och slipper tänka på att åka hem tidigt.

Nu är det verkligen dags för en dusch och säng igen för mig, jobbar i morgon igen och vill inte riskera att vara lika trött som i dag, men det var helt klart värt att vara segmonster i dag, jag fick ju en rolig kväll för besväret!


Engla Bellona

Efter några dagars arbete med att forma denna blogg precis så som jag vill ha den, kan jag nu äntligen publicera det första inlägget här i Engla Bellona. Det känns spännande att få sätta igång, att få dela med mig av mina tankar och alla händelser och samtidigt ha ett praktiskt verktyg som har möjlighet att bevara informationen så länge tekniken tillåter. Många gånger har jag varit tveksam till bloggandet, tveksam till om jag verkligen vill offentliggöra information om mig själv till den stora massan utanför. Men när jag tänker efter så är det ju det jag väljer att offentliggöra som når allmänheten och det är baserat på mina val som denna blogg kommer att verka och kretsa.

Engla Bellona, namnet kom till mig en helt vanlig vardagskväll framför laptopen. Engla är en del av mitt förnamn, namnet i sig har ingen vidare betydelse, så i stället för att ta hela mitt trassliga förnamn ville jag rama in bloggen med något ytterligare, ett budskap. Jag började söka på olika typer av gudinnor med olika typer av titlar, och föll direkt för Bellona. Bellona kommer från den romerska mytologin och var krigets gudinna. Det sägs att hon var guden Mars följeslagare i krig och det är där jag vill stanna upp och poängtera varför jag valde namnet Bellona. Det jag syftar till är att finnas för mina vänner mer än jag gjort tidigare, kalla mig egoistisk, men många gånger har jag prioriterat bort dem med dåliga ursäkter och bortförklaringar. Men jag jobbar på en förändring, jag ska i möjligaste mån försöka praktisera det som är viktigt för mig och hålla de löften jag har till dem jag älskar. Precis som Bellona vill jag vara mina vänners följeslagare, oavsett situation. Dem ska veta att jag finns där för dem och kunna lita på mig. Så som jag vill kunna lita på dem.

Jag är tjugotre år gammal, bor tillsammans med min fantastiska sambo David och varannan vecka är jag bonusmamma åt en underbar liten flicka på fyra år. Här i Engla Bellona kommer alla sidor av livet att skildras, vackra som missfärgade. Även mitt enorma intresse för hästar och ridsport kommer givetvis att få utrymme likt intresset för att umgås med mina nära, shoppa och regelbundet förändras- både psykiskt och fysiskt. Förhoppningsvis skall jag kunna lämna ett intryck, om så bara ett litet. Mitt huvudsyfte är inte att bli någon bloggerska på heltid, mitt syfte är att kunna dela med mig av mitt liv till dem jag sällan får möjlighet att träffa, men som jag genom blandannat denna kanal kan hålla kontakt med.

Välkommen till Engla Bellona!