Den här veckan har vi Emilia och det är för det mesta jättemysigt och gosigt att ha henne här hemma. Helt plötsligt blir det liv i lägenheten, det händer saker och det är aldrig en lugn sekund. Men precis som för alla föräldrar och bonusföräldrar så är det en utmaning när det kommer till energinivån. Emilia sover ganska dåligt de första nätterna hon byter hem, vilket jag tror beror på själva omställningen. Inatt vaknade hon precis när jag hunnit somna och grät högt, David tröstade och snart somnade hon om igen. Men det är som om jag alltid är på min vakt när jag sover, jag vaknar för minst pip, minsta antydan till att hon skulle vakna. Det drar givetvis enormt mycket energi. Så på morgonen skulle hon komma och lägga sig i våran säng, det får hon absolut göra, hon ska känna sig trygg, det är det viktigaste. Men självklart vaknar jag av bökandet.

Så på jobbet var det en riktig utmaning att hålla sig någorlunda vaken och jag kan inte säga att jag i dag fick överdrivet mycket gjort. Fick skriva en lång "att göra" lista inför morgondagen, så ikväll blir det tidigt sänggång för att orka med det tuffa arbetspass som väntar. En massa saker som ska fixas inför det att jag går på semester i nästa vecka, och jag vill verkligen inte röra till eller missa något nu så att det kör ihop sig på jobbet och jag inte kan göra något åt det.

I morgon får jag dessutom träffa min underbara vän Ingrid, med största förhoppning i alla fall. I dag var första budet, men med energibrist deluxe orkade jag inte annat än handla och åka hem för middag. Det blev en härlig potatisgratäng, lövbiff, sallad, rödvinsås och så ett glas Aussie (rött) för mig och David. Emilia fick nöja sig med middagen och ett glas mjölk. Alltid härligt att lyxa till det i början av veckan, då känns det nämligen helt okej.