Efter ridningen av Duke var det dags att skynda till ridskolan. När jag kom dit så insåg jag ganska snart att det var hoppning på schemat och jag som fått Ross tilldelad fick skynda mig med att göra i ordning honom. Vi började med att mjuka upp hästarna över bommar på medellinjen, skänkelvikning in, rakt över bommarna och så skänkelvikning ut på spåret igen. Ross verkar tycka hoppning är det roligaste som finns och var ganska ofokuserad under själva framridningen, därtill har han problem med att hålla galoppen och faller lätt ur när han tycker att det blir för jobbigt, så det var bara att jobba för kung och fosterland.

Krysshoppning till att börja med, jag fick hålla stadigt tempo in och skänkla på för att få ett bra skjut. Ross hoppade stort och tyckte det var riktigt skoj, jag försökte tänka på att andas och hålla ordning på ben, blick och tyglar. Sen var det dags för tvåkombination, första gången gick det bra, men så fort andra hindret gick från att vara rättuppstående till ett stigsprång blev Ross förvånad och tvärnitade. Jag hade såklart grus i huvudet och tänkte inte på att skänkla på mellan hindrena, så det var helt och hållet mitt misstag att vi fick en nit. Resten av lektionen tuffade Ross på bra och hoppade riktigt snyggt.

För mig att tänka på blir alltså att alltid vara med och känna av när tvekan uppstår för att då trycka till lite extra.


Ross
Bilden lånad från ridskolans hemsida.